Allt sedan miljonprogrammet har byggindustrin försökt att hitta sätt att effektivisera byggsektorn. Detta har lett till satsningar på förändringsprogram såsom Utmärkt! Samhällsbyggnad och Lean Construction. Genomgående för de olika satsningarna är att de uppvisar positiva resultat där förslagen till effektiviseringsåtgärder utnyttjas inledningsvis, men av ett eller annat skäl inte får någon långvarig effekt i byggproduktionen. En orsak till bristande genomslag kan vara att åtgärderna ofta är toppstyrda och inte genomsyrar hela organisationen.Sällan utreds och analyseras hantverkarnas förutsättningar för att delta i arbetet mot ett effektivare arbetssätt och kunna bidra till att förbättra byggprocessen. Intressant är även i vilka skeden i byggprocessen som hantverkarnas expertis kan utnyttjas.

I byggproduktionen behövs noggranna förberedelser för att undvika störningar och kvalitetsfel. En form av styrnings- och planeringsverktyg är arbetsberedningar och egenkontroller som vi i detta examensarbete har undersökt. Syftet har varit att se hur de fungerar och att finna förbättringsmöjligheter för dem. I arbetet gjordes en intervjustudie som visade att anställda på Peab tycker att arbetsberedningarna är ett mycket bra hjälpmedel i produktionen och att användandet fungerar ganska bra i nuläget. Enligt medarbetarna finns det dock mycket som kan utvecklas och förbättras.

I detta arbete har undersökts hur egenkontroller används i ett medelstort svenskt byggföretag. Arbetet har visat att egenkontrollerna på byggarbetsplatser inte används som de är tänkta att användas. Egenkontrollerna har haft en ganska undanskymd tillvaro på arbetsplatserna hittills. Med den nya Plan- och bygglagen kommer de att få en betydligt mer framträdande roll. Hur skall man hantera egenkontrollerna så att personalen genomför dem på rätt sätt ? och genomför dem överhuvud taget? Undersökningen har visat att bristen på information är en viktig faktor för oviljan mot att fylla i egenkontrollerna.

SammandragHur påverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ackordslön påverkar synen på det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare på två olika företag och de har berättat om hur de ser på sin roll som hantverkare och hur de ser på konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgår från respondenternas svar om hur ackordarbete påverkar arbetarna.  Från teorigenomgången framgår det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen är att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förändring, att det inte längre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. Utifrån att allt som vi som individer möter påverkas våra kunskaper, har jag studerat om det fanns något förhållande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgår från en enkätundersökning utförd på fyra klasser i årskurs nio. Eleverna fick besvara frågor om sina lek- media- och resvanor och frågor på natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mål att uppnå i geografi. Analysen av resultatet, med utgångspunkter i beräknandet av chi2-värdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade på att en kvalitativ skillnad mellan pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper.

Snickarmästare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel på uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet på Ulriksdals slott och Svenska Tändsticksbolaget AB. Jackson var även en aktiv föreningsmänniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhället liksom för bibehållandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nära samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar åren 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstäder och uppdrag samt också för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehåller även en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad på intervju med snickarmästare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson på 1950-talet.Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mästare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestående insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige..

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

Arbetsmiljöverket har under 2008 och 2009 gjort inspektioner hos Hudiksvalls kommun. Arbetsmiljöverket konstaterade i samband med dessa inspektioner att chefer och arbetsledare saknade kunskaper om arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. En utbildningsplan inom kommunen var lagd under 2009 för att rätta till dessa brister. Hudiksvalls kommun har en önskan att veta om utbildningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet gav förbättrade kunskaper inom området. För att ta reda på om utbildningen gav förbättrade kunskaper har en undersökning gjorts mellan två grupper, varav den ena inte har gått arbetsmiljöutbildningen.

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

Det ställs idag större krav på studie- och yrkesvägledarna och deras kunskaper då det sker stora förändringar i vår omvärld, arbetsmarknad och utbildningsväsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhämtade från studie- och yrkesvägledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. Vårt syfte är också att undersöka vad som möjliggör och begränsar användandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frågor till vårt syfte; Vilka kunskaper från studie- och yrkesvägledarprogrammet använder vägledare sig framförallt av i yrkeslivet på grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begränsar och möjliggör användandet av kunskaper som studie- och yrkesvägledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvägledare sakna någon kunskap, som borde ingått i deras utbildning, i så fall vilken? De begrepp och teorier vi använt är Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

Syftet med vår studie var att beskriva verksamma lärares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lärandeteorier säger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i ämnet matematik. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lärare i Luleå kommun. Samtliga av de intervjuade lärarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försämrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försämring sedan mitten av 90-talet. Vad gäller undervisningsmetoderna så har hälften använt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Syftet med studien är att analysera och diskutera förskollärares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där sju pedagoger på tre olika förskolor i Norrbottens län deltog. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hållbar utveckling diskuteras. Resultatet visar på olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa på olika sätt vilket tyder på att de brinner för olika delar av perspektivet hållbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar:På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet?Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund.